Bakgrund och regler

Den 14 december 2019 trädde en ny EU-förordning i kraft som ställer krav på spårbarhet och västpass vid handel med växter mellan yrkesmässiga aktörer. Spårbarheten måste upprätthållas i företagens interna administration i form av handlingar som visar inköp och försäljning. Denna spårbarhetsinformation måste sparas i 3 år.

Växtpasset är ett dokument avsett att underlätta spårbarheten. Växtpass ska medfölja växter så länge de skickas av yrkesmässiga aktörer. Växter som säljs till en växtbutik måste ha växtpass, men när växtbutiken säljer till slutkund behövs det inte. Säljs däremot växter per postorder till slutkund måste dessa av någon anledning ha växtpass.

I praktiken är växtpasset en etikett som ska innehålla de fyra uppgifter numrerade A till D som visas i bilden till höger.

Sverige är skyddad zon för tre växtskadegörare: bomullsmjöllus, kastanjekräfta och koloradoskalbagge. På växtpass till växter som angrips av dessa ska PZ stå med i rubriken liksom skadegörarens namn eller EPPO-kod. 

Vidare detaljer beskrivs i på Jordbruksverkets webbsidor.

.

Växtpass ska medfölja växter vid handel mellan företag och sitta på varje handelsenhet. Handelsenhet är den förpackning som växterna säljs i. Det kan exempelvis vara kruka, brätte, cc-vagn, pall eller container. Om handelsenheten delas måste nytt växtpass utfärdas och för att få göra det måste företaget vara växtpassaktör och ha ett registreringsnummer. Av den anledningen kan det vara bättre att sätta växtpass på brätten istället för på hela CC-vagnen om denna ska delas i nästa handelsled.